|
Kommunen ansvarar för din närmiljö
Kommunen ansvarar för frågor i din närmiljö,
till exempel
-
förskola, grundskola, gymnasieskola
-
vård av äldre
-
hjälp till funktionshindrade
-
räddningstjänst
-
vatten och avlopp
-
bibliotek
-
kollektivtrafik.
Kommunen ger också olika tillstånd som bygglov
och utskänkningstillstånd. Kommunen brukar
dessutom arbeta aktivt med turism, kultur och
nyföretagande.
Hos en del kommuner finns det medborgarkontor
som hjälper dig när du till exempel vill söka
plats för barnen i förskolan eller ställa dig i
bostadskö. På medborgarkontoret kan du också
hämta blanketter och få råd om vart du ska vända
dig i olika frågor.
Så styrs kommunen
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige är det högsta beslutande
organet i kommunen. I kommunfullmäktige sitter
folkvalda politiker som väljs vart fjärde år.
Alla är välkomna att lyssna på
kommunfullmäktiges möten. Kommunfullmäktige
-
fastställer kommunens budget och beslutar
hur mycket skatt invånarna i kommunen ska
betala
-
beslutar vilka nämnder som ska finnas
-
väljer ledamöter och ersättare till
kommunstyrelsen och nämnderna
-
väljer revisorer som granskar kommunens
verksamhet.
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen utses av kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsen
-
leder och samordnar allt arbete inom
kommunen
-
ansvarar för kommunens ekonomi.
Nämnderna
Kommunfullmäktige beslutar vilka nämnder som ska
finnas och väljer ledamöter. Nämnderna
-
ansvarar för det dagliga arbetet inom
kommunen
-
förbereder ärenden som ska beslutas av
fullmäktige
-
genomför beslut som fattas i fullmäktige.
I praktiken är det inte politiker
utan tjänstemän som utför det dagliga arbetet i
nämnderna. Arbetsuppgifterna kan vara att ge
byggnadslov, bevilja ekonomiskt bistånd eller
att organisera äldreomsorgen.
Exempel på nämnder som finns i många kommuner är
miljönämnden, socialnämnden och kulturnämnden.
Eftersom kommunerna själva bestämmer vilka
nämnder de vill ha ser det olika ut runt om i
landet.
Det kommunala självstyret ger dig möjlighet att
påverka
Det kommunala självstyret är en grundläggande
princip som är inskriven i regeringsformen, en
av grundlagarna. Kommunerna måste givetvis följa
de ramar som riksdag och regering bestämt, men
utöver det ger det kommunala självstyret
kommunen rätt att
-
fatta självständiga beslut
-
ta ut skatt av invånarna för att kunna sköta
sina uppgifter.
För dig innebär det kommunala självstyret att du
-
kan påverka kommunens beslut till exempel
genom att lämna medborgarförslag eller rösta
i folkomröstningar
-
kan överklaga kommunens beslut.
Kontroll och tillsyn
Staten granskar och stödjer kommunernas arbete
genom att vissa statliga myndigheter också är
tillsynsmyndigheter. Skolverket är till exempel
en tillsynsmyndighet som har i uppgift att
kontrollera att både kommunala och fristående
skolor över hela landet uppfyller kraven i
skollagarna och läroplanerna.
Kommunerna ansvarar själva för tillsyn av till
exempel brandsäkerhet och avfallshantering inom
kommunen.
Varje år granskas kommunens verksamhet av
revisorer.
Styrande dokument
Kommunernas organisation och styrning regleras i
kommunallagen som är gemensam för kommuner och
landsting. Kommunerna styrs också av
speciallagar som socialtjänstlagen, skollagen
och plan- och bygglagen.
Du väljer vem som ska sitta i kommunfullmäktige
Medborgarna väljer politiker till
kommunfullmäktige vart fjärde år. Valet sker
samtidigt som valet till riksdagen. För att få
rösta i kommunalvalet ska du
dels
-
ha fyllt 18 år senast på valdagen,
dels uppfylla något av villkoren att du är
-
svensk medborgare som är folkbokförd i
kommunen, eller har varit det tidigare
-
medborgare i någon av EU:s medlemsstater,
Norge eller Island som har varit folkbokförd
i Sverige i minst 30 dagar
-
medborgare utanför EU som har varit
folkbokförd i Sverige i minst tre år.
Du som får rösta till kommunen kan också väljas
till politiska uppdrag. De flesta politikerna i
kommunfullmäktige är fritidspolitiker. De sköter
alltså sina uppdrag vid sidan av sitt vanliga
arbete.
Du
kan överklaga kommunens beslut
Du kan överklaga ett beslut som påverkar dig
personligen, till exempel om byggnadslov eller
socialt bistånd. Detta kallas förvaltningsbesvär
och det är bara du som är berörd av beslutet som
kan överklaga. Hur du gör för att överklaga ska
framgå av beslutet. Om det inte gör det ska du
vända dig till kommunen. Överklagandet måste
göras inom tre veckor från det datum du fick
beslutet.
Om du tycker att din kommun har överträtt sina
rättigheter eller fattat ett beslut i strid mot
gällande regler har du som kommuninvånare rätt
att överklaga beslutet till länsrätten. Detta
kallas laglighetsprövning och måste ske inom tre
veckor från det att beslutsprotokollet har
godkänts (justerats).
Kommunalskatten är kommunens största
inkomstkälla
Kommunalskatten står för ungefär 70 procent av
kommunens inkomster. Staten bestämmer vad
kommunerna får ta ut skatt på. Sedan bestämmer
varje kommun själv hur stor kommunalskatten ska
vara och hur pengarna ska fördelas. Kommunerna
får också statsbidrag från staten. Vissa
statsbidrag är allmänna, andra får bara användas
inom särskilda områden som staten pekar ut.
Kommunen tar också betalt för en del tjänster,
till exempel äldreomsorg.
Det finns 290
kommuner
Sverige har 290 kommuner. Den senast tillkomna
kommunen är Knivsta som blev egen kommun 2003.
På webbplatsen Sveriges Kommuner och Landsting
hittar du information om kommunernas storlek med
mera.
Visste du att ...
Stad eller kommun? År 1983 blev det åter möjligt
för en svensk kommun att kalla sig stad. Men
bara under vissa förutsättningar och om kommunen
tidigare varit stad och inte köping eller
landskommun. Läs mer på webbplatsen Sveriges
Kommuner och Landsting.
Läs mer
om kommuner på
regeringens webbplats
om kommuner hos
Sveriges Kommuner och Landsting
|
